Efter följer fler steg

Mayafolkets resa mot målet att få avnjuta sina civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter började för längesedan. Ibland korsar folk varandras vägar och det är vad SV och Maya Tzútujil organisationerna i San Juan La Laguna precis har gjort. Vi har tagit våra första steg tillsammans och vi hoppas nu på att kunna få följa varandra under en tid. SV vill dela med sig av verktyget studiecirklar som en del av att närma sig större delaktighet i det civila samhället. För Ixoq Ajkeem och de andra deltagarna i San Juan La Laguna, och andra grupper av ursprungsbefolkning i Guatemala, är extremt diskriminerade i samhället på olika sätt och möter stort utanförskap men har en enorm stark vilja, tro och hopp om bättre framtid. Detta vill vi lyfta fram och jobba med, det är viktigt att se möjligheterna i problemen även om det innebär stora utmaningar.

Utmaningar jobbar vi nästan dagligen med på ett sätt eller annat och vi har alla våra olika projekt. Någon jag läser mycket av är Paolo Coelho och jag vill i detta sista blogginlägg dela med mig av något han skrev på sin blogg år 2010, som en sammanfattning på denna resa - Manual for climbing a mountain

Stort tack till alla er som följt bloggen på ett sätt eller annat. Det har hjälpt mig mycket här på plats och i vårt arbete. På Maya Tzútujil språket heter tack “Maltiox”. Med det ordet avslutar jag denna blogg: Maltiox.

En halv timme över

Jag sitter i sängen, zappar på TVn och inser att det är första gången jag har tid över till att inte göra något. Det känns konstigt så jag skriver lite här i bloggen. Idag har jag gått igenom ekonomin. Det ser ut att stämma och alla kvitton finns där. Vi ligger plus på kontot vilket inte är så positivt. Allra helst vill man gå plus minus noll, jag har kalkylerat dåligt. Då detta projekt är ganska litet så har jag ansvar för alla delar förutom redovisning och visst administrativt arbete som SVs regionkontor i Uddevalla utför.

Det lider mot sitt slut. En dag kvar i Guatemala och sedan blir det hemfärd. Imorgon ska jag försöka jobba på dokumentet som Forum Syd vill ha efter slutförd förstudie. Sedan har jag blivit bjuden på att vara med på en grillkväll med goda vänner. Tidigt på lördag morgon sitter jag på flyget mot Houston, därefter Heathrow för att slutligen landa på Landvetter på söndag efter 12.00. Just nu känns det jobbigt att åka härifrån. Så mycket arbete och ny erfarenhet. Fast väl hemma i Sverige vet jag att jag kommer vara glad över att vara med familjen och vänner igen. Samt ytterligare två veckor jobb på SV i Skara och Lidköping.

Tankar om möten

Ixoq Ajkeems tankar om vårt förprojekt var positivt. De hade tidigare inte jobbat på liknande sätt men kände att de fick lika bestämmande samt vara med och utforma projektet. Tidigare har de endast jobbat med redan färdiga projekt vilket oftast innebär att man inte är med och beslutar om de olika delarna. Grundkonceptet i vårt framtida projekt vilar mycket på: medbestämmande, deltagande och ansvar. Även Celestina, som är ordförande i organisationen Manos Especiales vars alla medlemmar är mödrar till handikappade barn, berättade för mig under lunchen att hon uppskattat vårt förprojekt. Hon kände personligen att hon tagit till sig ny kunskap och kapacitetsutveckling och det är ju postivt när någon känner så under endast ett förprojekt, tänk då under ett helt projekt? Jag tror så starkt på att studiecirklar i olika former kommer att stärka kvinnoorganisationerna och människorna i San Juan La Laguna. Innan jag lämnar detta avsnitt vill jag genom Ixoq Ajkeem och de andra organisationerna tacka alla Er som köpte produkter. Jag önskar att jag kunde förmedla deras lycka och stolthet över alla de produkter de sålde till Er fast det går inte, men ett STORT tack!

Igår var det möten under hela dagen. Mötet på Forum Syd på morgonen blev fyra timmar långt. Medverkande var Individuell Människohjälp, Diakonia, Kooperation Utan Gränser och Forum Syd, plus SV genom mig. De gick alla igenom sitt arbete och jag är fascinerad över hur effektivt de jobbar i Guatemala. Vitala delar som de fokuserar på är bland annat: hälsa, ungdomar och politisk delaktighet. Överlag är det ursprungsbefolkning som man jobbar med, naturligt blir det så då dessa grupper är starkt diskriminerade i Guatemala och även fattigast. I regionen Sololá som SV befinner sig i är 92.2 procent av befolkningen fattiga. Men en positiv nyhet om denna region, som Veronica på svenska ambassaden visade mig igår genom UNDP, är att Sololá har en väldigt låg siffra gällande brottslighet. Den ligger på 6.4 procent vilket är väldigt lågt om man jämför med Guatemala City som ligger på närmare 70 procent, eller var det till och med över 70 procent? Mötet på svenska ambassaden i övrigt var givande. Enligt mig är det viktigt att visa upp Ixoq Ajkeems och SVs projekt och berätta om våra planer. Representanter på ambassaden är experter på Guatemala och kan dela med sig om vad man bör tänka på ur säkerhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och utveckling.

Nu tittar jag ut och vädret tycks inte vara något vidare idag den 15 december. Moln.

Florinda visar den traditionella San Juan La Laguna dräkten

Vincenta likaså

Organisationen Manos Especiales

Organisationen Bellas Christalina

Organisationen Aj batzl bal

Glädje identifierat

Sköldpaddeungar på väg mot havet

Guatemala, vilket vackert land!

Sankta Lucia i Guatemala

Nyss hemkommen från att ha firat Lucia. Magen är full med god svensk mat och en massa sötsaker! Glögg, pepparkakor och lussebullar bjöds det också på, samt ett fint svenskt luciatåg. Svenske ambassadören Michael Frühling hade verkligen lyckats med kvällen och det var mycket folk närvarande.

Imorgon är det tidig morgon som gäller. Jag har fått en inbjudan att närvara på ett möte klockan 09.00 på Forum Syds kontor då flera svenska organisationer möts. Ett ypperligt bra tillfälle att få lära känna fler svenskar/organisationer som jobbar i Guatemala.

Jag får skriva mer imorgon om Ixoq Ajkeems och andra organisationers reflektioner kring vårt arbete i San Juan La Laguna. Har inte riktigt delat med mig av detta ännu.

Väder 13 december – kallt, kallt, blåsigt och kallt. Kändes som minus 2 men i verkligheten runt 22.

Till sist kom gråten

Det var inte lätt att lämna San Juan La Laguna i torsdags. Vid det korta tal jag höll under lunchen kom tårarna, det gick inte att hejda. Runt omkring mig satt människor som delat med sig av sina liv, deras vardagliga kamp och svåra utmaningar, men också deras tro, hopp och vilja om utveckling och bättre framtid. Vi har delat skratt, glädje och framförallt hårt arbete. Nu också tårar. Kanske inte speciellt professionellt men för mig är det inte som att leda ett projekt i Sverige. Inte samma kamp eller utmaningar, kanske heller inte samma tro, hopp och vilja om framtiden. Jag vill inte påstå att den kamp Mayafolket för i Guatemala är större eller mindre än någon annan kamp och utmaning, den är bara inte lik något jag arbetat med i Europa. Inget har gått mig obemärkt förbi och det var nog det som jag okontrollerat visade i torsdags.

Efter 15 dagars arbete i sträck var det skönt med tre dagars ledighet vid Stilla Havet och Monterrico. Otroligt vackert och när jag tidigt imorse anlände till Guatemala City kände jag mig utvilad och nu redo för ytterligare en veckas arbete. Imorgon blir det Lucia firande vid svenska ambassadörens residens, undra om det bjuds på glögg och pepparkaka? Ska bli roligt att fira Lucia i Guatemala, oftast firar jag den aldrig.

Väder- vid Stilla Havet 33-34 grader och strålande sol, i Guatemala lite kallare med “bara” 24 grader. Sol och vind.

Sista dagen i San Juan La Laguna

Mycket sista idag; sista produkterna ska köpas, sista mötet med Rosario och sista lunchen som sker med alla ordföranden i kvinnoorganisationerna. Men inte sista för alltid.

Klockan är 07.00 och det är en lika vacker morgon idag som det var när jag kom för två veckor sedan. Tänk vad fort det har gått, men ändå känns det som jag har varit här väldigt länge. Tid är ju trots allt bara en uppfattning, eller? Det finns mycket att reflektera och sammanfatta kring men just nu är det som ett uppstoppat, eller kanske tilltrasslat, garnnystan i huvudet och jag behöver lite tid för att reda ut det. Det gör jag bland annat genom att ta tre dagar ledigt och åka till stilla havsskusten. Sedan väntar ytterligare en vecka av hårt arbete men i Guatemala City. Där ska jag bland annat träffa en handläggare på Svenska Ambassaden och hoppas på möte med Forum Syds Latinamerika koordinator då han så lägligt är på plats just nu. För att inte tala om allt administrativt arbete jag har framför mig, kvinnorna och männens tankar, berättelser och idéer för ett framtida projekt. Allt detta behöver jag sammanställa i ett dokument.

Det är med vemod som jag idag säger adjö till invånarna i San Juan La Laguna. Det är fantastiskt när man går på gatorna och har lyckats lära känna var och varannan som passerar förbi. Det är en rikedom för mig och lika ledsamt som det är att ta farväl, lika glädjande är det när jag inom snar framtid kommer tillbaka. Antingen i ett projekt eller som besökare.

Hantverksarbete från San Juan La Laguna

Ni har fått se bilder på möten, natur och fler möten. Tror säkert att några av er tycker det vore spännande att se bilder på kvinnornas verksamhet in action. Så njut av bilderna nedan.

För övrigt, idag har det varit flera möten med olika organisationer och personer. Jag har idag haft ett svårt möte med två ungdomar från en by uppe i bergen. De berättade hur problematisk deras och byns situation är. Det fattas många funtamentala nödvändigheter, mat, kläder, skola till barnen. Tyvärr kan inte detta projekt hjälpa till då det inriktar sig på vuxenutbildning. Känns trist när folk har mycket hopp om det vi gör och att kunna stödja på något sätt, och sedan behöva göra dem besvikna. Jag bär dock med mig deras historia och hoppas något annat projekt kan inrikta sig på byarna utanför San Juan La Laguna.

Väder 6 december- 30 grader, sol men en himla vind!

Florinda har fått en beställning från ett företag i Antigua. Hon gör en sjal, men tyg har hon fått så företaget betalar för arbetet.

Vincenta reder ut tyg för att sedan färga det. Slutgiltig produkt hamnar i lokalen för att säljas till turister.

Vincenta är mamma till de kloka flickorna.

Nu är det färgning på gång av Florinda och Rosario. Kolla in färgen nu..

Berta är nästan färdig med en sjal. Endast flätning av ändarna kvar.

Kolla in färgen nu! Efter tråden lagts i varmt vatten tas det upp och när det möts av kall luft skiftar färgen.

Lägger in en bild från ett möte igår med organisationen CEMADEC

Medlem av CEMADEC. Kvinnan deltog i alla seminarium och workshop som vi hade.

Det här är ponchos som Josefina gjort (hon jag skrev om igår)

Tyget som färgades dagen innan. Samma procedur ytterligare en gång, färgen Indigo uppstår mer och mer.

Stretchning av tyg (fann inget bättre ord, när det gäller textil är jag inte riktigt säker på allt, lär mig hela tiden)

Detta är en annan organisation som jag haft möte med idag: Artes de las Chinimaya

De odlar sin egen bomull, helt fri från kemikalier!

Man måste plocka ur fröerna

Jag försökte mig på att plocka fröer ur bomullen..pilligt arbete. Jobbigt för någon med noll tålamod för smått plock.

Spinner bomull

Så här ser organisationens ekologiska bomull ut. Tyvärr köper inga turister det då det är ganska dyrt men japaner köper det alltid då de stöttar denna organisation.